Den bittra sanningen
Ända sedan vi flyttade till Ljunghill har jag haft en dröm om att starta en blogg där jag inte förskönar livet på en gård. Det är mycket som ska göras och det ligger mycket arbete bakom både trädgården och trädgårdslandet. Sara Bäckmo skrev en sak som jag verkligen kunde relatera till och det ska jag citera till nu.
"Det är i stort sett två typer av människor som besöker min köksträdgård. De som tittar med stora ögon och uttrycker hur fint det är. Och de som knappt hinner komma innanför tomtgränsen innan de säger något i stil med : >>Oj, vad du har jobbat!<<. Jag blir glad över att trädgården väcker något hos betrektaren, oavsett vad det är. Men jag blir extra stolt och glad när någon ser allt arbete jag lagt ner." (Bäckmo, 2016)
Att höra att ens trädgård och trädgårdsland är fint värmer alltid hjärtat extra mycket men att få orden svart på vitt över hur mycket tid och arbete jag lagt ner på landet gör mig stolt, precis som Bäckmo uttrycker det. På instagram använder jag mig flitigt utav min hashtag #detglamurösalivetpålandet och där skildrar jag både det som faktiskt kan ses som glamuröst och det som anses icke glamuröst. Men det är så livet på landet ser ut och nu har jag än så länge bara en trädgård och trädgårdsland. Tänk er hur det hade sätt ut om jag hade haft kor.
Före
En sådan icke förskönad sak jag tänkte visa och prata om är det här bilden ovan visar, min planteringsplats. Här sår och planterar jag diverse olika grönsaker och blommor, jag förvarar krukor/innerkrukor och andra trädgårdsrelaterade saker i detta som egentligen ska vara ett garage. Men under senhösten och vintern så blir det automatiskt att det blir ett skräp och avlastningsyta istället. Jag kan vara en riktig slarver som gärna lägger undan saker och skräp i tanken om att "det tar jag sen". Det här "sen" blev igår när jag faktiskt behövde komma fram till bänken. En utevistelse som egentligen skulle ta 30min -1h för att så varade istället i 3 timmar för det skulle städas, rensas och slängas. Men såhär är det, när ett ställe inte används och då speciellt trädgårdsrelaterade platser som ligger i dvala under vinterhalvåret blir platser till något helt annat. Det är den bittra sanningen. Finns det någon där ute som känner igen sig så kan jag bara säga "Det är okej, såhär är det bara och det är okej".
Efter